Feeds:
Inlägg
Kommentarer

I dagen DN

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=880735

kan man läsa den något förvånande nyheten

Anställda på regeringkansliet (därmed alla departement) ska förhindras att surfa på webbplatser som handlar om krig, terror, vapen och sex. Detta gäller även samtliga ministrar.
Som UD-anställda mycket riktigt påpekade så är det ju lite av deras jobb att hålla koll på just Krig och terror, detta verkar dock inte bekymra Jan Landahl som är ansvarig för projektet.

Varje försök till analys av vad som ligger bakom låter ju bara som en löjlig parodi
– Om våra ministrar inte får höra om sådana här saker så kommer de inte heller på dumma tankar
– Det man inte vet lider man inte av
– Statsministern och förvaltiningschefen – Jan Landahl har en stor konspiration och vill ta över sverige genom att censurera våra politikers nyhetsinflöde…

Eller troligast bara ännu ett i raden av oanalyserade sätt att bemöta internet med storebrors-regler

Det sägs att Göran Persson på sin tid alltid började sin internetsejourer med att gå in på LRFs hemsida och sedan klicka därifrån på ”matnyttiga länkar”, med det perspektivet kanske det här inte innebär någon stor inskränkning.

Bara inte de gör LRF till allas vår startsida….

Hallo Jan björklund

Här har det varit tystare än jag önskat men det är väl med blogg som med skönlitturära böcker svåra att trycka in bland kursliteratur och termin stress, nåväl ikväll kom jag hem och blev så engagerad i nyhetsartikel att jag bara var tvungen att skriva ett brev till vår kära skolminister

Nu ska jag bara få klassen att skriva på men det ska nog va lugnt:)

Hej Jan

Vi är logopedstudenter  vid Uppsala universitets logopedutbildning. Vår utbildning har inriktning mot tvåspråkighet vilket gör att vi har goda kunskaper om forskning kopplatt till detta. I en artikel den 26 december tar DN upp att skolverket i en rapport tar upp sambandet mellan goda kunskaper i modersmål och goda resultat i såväl svenska som andra skolämnen. Detta är ett faktum som det finns enighet kring i tvåspråkighetsforskning, därför blir vi givetvis glada att denna nyhet får utrymme.

Däremot blir vi både förvånade och ledsna när vi läser om din och regeringens respons på denna rapport. I DN kan man läsa följande citat:

” Jan Björklund säger till DN att det inte finns några planer på att ändra uppläggningen med modersmålsundervisning men att han själv anser att det är viktigare att lära sig svenska än att studera sitt modersmål. Framförallt för integrationens skull.

Han tror också att de elever som läser modersmål är extra motiverade och att det skulle ha bra betyg oavsett om de läste modersmål eller inte”

”Jan björklund menar att rapporten inte visar något annat än att duktiga elever får bra betyg”

Givetvis är det så att en modersmålsundervisning till alla tvåspråkiga elever inte automatiskt skulle leda till att denna elevgrupp presterar klart bättre än enspråkiga barn. Att därifrån dra slutsatsen att en obligatorisk, god och omfattande modersmålsundervisning till alla tvåspråkiga elever inte är något att satsa på, är däremot både fel och farligt.

Vi hoppas och tror att du och regeringen har en ärlig vilja att minska utanförskapet bland gruppen tvåspråkiga. Vi tar för givet att er ambition om att ha ett vetenskapligt grundat upplägg för hur skolundervisning ska bedrivas, även gäller tvåspråkiga elevers skolsituation.

Därför vill vi med argumenten nedan försöka reda ut det missförstånd som verkar ha uppstått.

1) Modersmålsundervisning som har fokus på att ge de tvåspråkiga barnen, det för skolundervisningens typiska ordförråd och grammatik, även på sitt modersmål, gör att eleverna lättare tar till sig såväl svenska som andra skolämnen bättre. Detta faktum finner man i såväl svenska som internationella studier. Även Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet pekar på detta i artikeln Citat

”Vi behöver en förståelse för att det är lättare att överföra kunskap från ett språk till ett annat om man behärskar det första språket väl. Det är enbart okunnigt att ställa svenskstudier och modersmålsstudier mot varandra eftersom de två gynnar varandra”

2) Att ha läromedel på båda språken, gärna simultanöversatt (i samma bok med samma sida på respektive språk bredvid varandra) har många fördelar:

Det blir lättare att bedriva en effektiv modersmålsundervisning med skolspråket i fokus

Det ger en tydlig signal till både eleverna och övriga samhället att tvåspråkighet är något som bejakas. Inte överraskande kan man i forskningen se klara samband kring tvåspråkiga barns skolresultat och omgivningens attityd till elevens språk. Att kunna känna sig stolt och duktig över sina kunskaper är självklart en viktig grund för lärande. Som en bonus kan man även få en integrationsfrämjande effekt. En allmän statushöjning av tvåspråkighet är bra för att bekämpa en negativ attityd till invandrare.

En inte desto mindre integrationsvinst är att föräldrar till tvåspråkiga barn kan ta en mer aktiv del i barnens skolgång. Att detta gynnar såväl eleven som integrationen är inte svårt att förstå. Skolan kan bli ett forum där föräldrar med olika bakgrund kan mötas och känna sig likvärdiga. Att följa sitt barn från 1:a klass till gymnasiet med böcker på båda språken ger föräldrarna en chans att förbättra såväl svenskan som kunskaper kring t.ex. samhällskunskap. Föräldrar som får möjlighet att känna sig kompetenta och delaktiga ger trygghet till hela familjen.

3) I artikeln diskuteras motivationens som en viktig förklaring till om tvåspråkiga barn tar del i modersmålsundervisningen eller inte. Vi vill istället sätta fokus på hur modersmålsundervisningen med sin språkförståelsehöjande effekt höjer motivationen för skolan i allmänhet. Ett ganska självklart samband egentligen – givetvis är det mer motiverande att delta i en undervisning när språkförståelsen inte sätter käppar i hjulet.

Vi hoppas att detta mejl kan leda fram till att ni som regeringens utbildningsansvariga kan ta ny kontakt med forskare kring tvåspråkighet. Tillsammans kommer ni säkert kunna finna bättre vägar till ett minskat utanförskap och bättre skolsituation för de tvåspråkiga barnen.

Så vår fråga till dig och regeringen blir, är det som vi hoppas att dina uttalanden i DN bara ett missförstånd?

Eller har du och regeringen andra skäl till att gå emot en enad forskarkår?

Med vänliga hälsningar

Ragnhild Karlsson, Logopedstudent Uppsala Universitet.

Sportens värld är ju knappast känd för att vara jämställd, snarare motsatsen.  Men vad mer att vänta, separatism brukar ju sällan vara vägen framåt…

Kanske är det just därför som jag har känt mig lite extra stolt när jag cyklat hem från norrlands klätterkvällar. *Äntligen* en sportarena med lika villkor.. tänkte jag

Här är inget uppgjort på förhand. En mycket mindre tjej kan vinna mot en gymkille och tvärtom… Frid och fröjd tänkte jag.

Kanske var det just därför blev jag så snopen när jag insåg att jag helt missat att även klättringens värld har sitt eget mansdominerade område. Ett område som ingen tjej verkar våga beträda. Jag syftar på ledbyggning.

För er inbitna klättrare behövs ingen vidare förklaring men för er andra:

Ledbyggaren är de som bestämmer var greppen ska sitta, de är de som bygger kruxen som vi klättrare sedan tävlar om att klara av.

När jag pratar med de ansvarig på klätterhallen där jag brukar hänga får jag den vanliga men lika tråkiga historien till svar:

– Ja alltså det är ju ett kompisgäng som sköter det här med ledbyggandet. Det har nog inte varit någon tjej som varit intresserad…eller ja alltså, det är ju de som bestämmer och bjuder in folk att vara med, och det har väl inte blivit någon tjej ännu.

SUCK….

I julklapp i år önskar jag mig en liten radar som blinkar rött när ett område helt domineras av bara kvinnor eller bara män…

Men innan dess tänker jag se till att den blinkar grönt i min klätterhall:)

Vi hörs!

Hallo gott folk

Vi gör det här för att vi måste eller vi gör det här för att vi kan?

Jag gör det här gör att jag tror att idéer mår bra av att uttryckas i bokstäver…

Så välkomna nu drar det igång!