Här har det varit tystare än jag önskat men det är väl med blogg som med skönlitturära böcker svåra att trycka in bland kursliteratur och termin stress, nåväl ikväll kom jag hem och blev så engagerad i nyhetsartikel att jag bara var tvungen att skriva ett brev till vår kära skolminister
Nu ska jag bara få klassen att skriva på men det ska nog va lugnt:)
Hej Jan
Vi är logopedstudenter vid Uppsala universitets logopedutbildning. Vår utbildning har inriktning mot tvåspråkighet vilket gör att vi har goda kunskaper om forskning kopplatt till detta. I en artikel den 26 december tar DN upp att skolverket i en rapport tar upp sambandet mellan goda kunskaper i modersmål och goda resultat i såväl svenska som andra skolämnen. Detta är ett faktum som det finns enighet kring i tvåspråkighetsforskning, därför blir vi givetvis glada att denna nyhet får utrymme.
Däremot blir vi både förvånade och ledsna när vi läser om din och regeringens respons på denna rapport. I DN kan man läsa följande citat:
” Jan Björklund säger till DN att det inte finns några planer på att ändra uppläggningen med modersmålsundervisning men att han själv anser att det är viktigare att lära sig svenska än att studera sitt modersmål. Framförallt för integrationens skull.
Han tror också att de elever som läser modersmål är extra motiverade och att det skulle ha bra betyg oavsett om de läste modersmål eller inte”
”Jan björklund menar att rapporten inte visar något annat än att duktiga elever får bra betyg”
Givetvis är det så att en modersmålsundervisning till alla tvåspråkiga elever inte automatiskt skulle leda till att denna elevgrupp presterar klart bättre än enspråkiga barn. Att därifrån dra slutsatsen att en obligatorisk, god och omfattande modersmålsundervisning till alla tvåspråkiga elever inte är något att satsa på, är däremot både fel och farligt.
Vi hoppas och tror att du och regeringen har en ärlig vilja att minska utanförskapet bland gruppen tvåspråkiga. Vi tar för givet att er ambition om att ha ett vetenskapligt grundat upplägg för hur skolundervisning ska bedrivas, även gäller tvåspråkiga elevers skolsituation.
Därför vill vi med argumenten nedan försöka reda ut det missförstånd som verkar ha uppstått.
1) Modersmålsundervisning som har fokus på att ge de tvåspråkiga barnen, det för skolundervisningens typiska ordförråd och grammatik, även på sitt modersmål, gör att eleverna lättare tar till sig såväl svenska som andra skolämnen bättre. Detta faktum finner man i såväl svenska som internationella studier. Även Monica Axelsson, docent i tvåspråkighet pekar på detta i artikeln Citat
”Vi behöver en förståelse för att det är lättare att överföra kunskap från ett språk till ett annat om man behärskar det första språket väl. Det är enbart okunnigt att ställa svenskstudier och modersmålsstudier mot varandra eftersom de två gynnar varandra”
2) Att ha läromedel på båda språken, gärna simultanöversatt (i samma bok med samma sida på respektive språk bredvid varandra) har många fördelar:
– Det blir lättare att bedriva en effektiv modersmålsundervisning med skolspråket i fokus
– Det ger en tydlig signal till både eleverna och övriga samhället att tvåspråkighet är något som bejakas. Inte överraskande kan man i forskningen se klara samband kring tvåspråkiga barns skolresultat och omgivningens attityd till elevens språk. Att kunna känna sig stolt och duktig över sina kunskaper är självklart en viktig grund för lärande. Som en bonus kan man även få en integrationsfrämjande effekt. En allmän statushöjning av tvåspråkighet är bra för att bekämpa en negativ attityd till invandrare.
En inte desto mindre integrationsvinst är att föräldrar till tvåspråkiga barn kan ta en mer aktiv del i barnens skolgång. Att detta gynnar såväl eleven som integrationen är inte svårt att förstå. Skolan kan bli ett forum där föräldrar med olika bakgrund kan mötas och känna sig likvärdiga. Att följa sitt barn från 1:a klass till gymnasiet med böcker på båda språken ger föräldrarna en chans att förbättra såväl svenskan som kunskaper kring t.ex. samhällskunskap. Föräldrar som får möjlighet att känna sig kompetenta och delaktiga ger trygghet till hela familjen.
3) I artikeln diskuteras motivationens som en viktig förklaring till om tvåspråkiga barn tar del i modersmålsundervisningen eller inte. Vi vill istället sätta fokus på hur modersmålsundervisningen med sin språkförståelsehöjande effekt höjer motivationen för skolan i allmänhet. Ett ganska självklart samband egentligen – givetvis är det mer motiverande att delta i en undervisning när språkförståelsen inte sätter käppar i hjulet.
Vi hoppas att detta mejl kan leda fram till att ni som regeringens utbildningsansvariga kan ta ny kontakt med forskare kring tvåspråkighet. Tillsammans kommer ni säkert kunna finna bättre vägar till ett minskat utanförskap och bättre skolsituation för de tvåspråkiga barnen.
Så vår fråga till dig och regeringen blir, är det som vi hoppas att dina uttalanden i DN bara ett missförstånd?
Eller har du och regeringen andra skäl till att gå emot en enad forskarkår?
Med vänliga hälsningar
Ragnhild Karlsson, Logopedstudent Uppsala Universitet.
Meine grünen keimblätter 